Viltspår

Ikväll har jag varit iväg på spår med tjejerna igen. De tycker att det är väldigt roligt och visar med hela kroppen att det är fantastiskt. Så fort de kommer ut ur bilen och känner igen platsen går de igång och letar efter spår. De vet inte riktigt säkert vad det är de ska spåra efter, men de så bra på gång att lära sig vad de ska söka efter. Ybbe kom av sig flera gånger, faktiskt fler än förra gången, men när hon förstod att hon skulle fortsätta på samma spår så var hon ett strykjärn i spåret. Det var riktigt härligt att se. Hon jobbade sig igenom två vinklar och bara jag gjorde rätt så hittade och gjorde hon rätt. Vår instruktör är tydlig, visar och förklarar precis vad vi ska göra och varför. Det är mycket information om hur vinden påverkar hunden när den spårar. Vad jag minns från idag är att hundar föredrar när vinden kommer ifrån sidan och att motvind är svårt och inte något de föredrar. När spåren legat längre så ligger de längre ner i marken, att jämföra med nyare spår som ligger mer på ytan och skapar som en tunnel av doft. När det blåser kan doften flytta sig och då kan hunden spåra vid sidan av där man lagt spåret. Nu efteråt är de trötta och nöjda och sover djupt.