Trimfilmer och sommarlivet som begynner

Ja den här skolfröken börjar se ut som på de där bilderna med en uggla som är snygg i början av året och i slutet av året är det en rugguggla. Jag är faktiskt rätt redo för lovet nu. Jag har inga nya planer på utställningar även om jag konstigt nog råkar har tre hundar som är i perfekt päls nu. Jag satt och tittade på EDS och svensk vinnare men herre jösses vad dyrt det är och mest sannolikt blir man bara en statist, snygga statister för visso, men det är oftast de som är ute mycket som vinner. Jag har också funderat över hur långt jag ska dra det med "Den lilla svarta". Nu har hon allt hon behöver som junior i Sverige, så nu borde jag börja åka till andra länder, men hur långt vill jag ta det? Eftersom titlar inte går i arv, de är bara lite roliga i stamtavlan så får jag ta mig en funderare över det. Det ska röntgas höfter och efter det får man ta beslut om hur vi ska satsa vidare. Eftersom båda föräldrar har bra höfter, B1 och A så borde det bli bra, men man vet aldrig. Det är en vår/sommarkull, vilket också borde bidra till ett bättre resultat. Efter röntgen vet vi. Schnauzer har ju inget hälsoprogram, men många, de flesta faktiskt, röntgar ändå och då registreras resultatet på SKK. Vi kan också röntga och avläsa via Tyskland och de resultaten registreras bara i vår moderklubb. 

I de kurser jag har gått är budskapet att man inte ska testa för ditten och datten om inte rasen har problem med "ditten och datten", eftersom resultat kan göra att man utesluter avelsmaterial, som kanske bedöms som mindre topp notch och då kommer inte dessa hundar i avel. Konsekvensen av detta är minskad genetiskt mångfald, vilket i sig är mycket farligare än om en hund med HD-C skulle gå i avel. Budskapet jag uppfattat är att vi ska avla medvetet, med genetisk mångfald i blickfånget och försöka kompensera brister i kombinationer i partnervalen och naturligtvis att avla med friska djur som fungerar mentalt väl i sin miljö. 

Nu börjar en period då jag är mer sugen på att utöva min andra hobby: skyttet, och jag var ute idag. Inga upplyftande resultat. Faktum är att när jag tog av mig glasögonen satte jag en tia och dessförinnan var det skrutt. Jag skjuter alltså bättre som halvblind än som seende. Knasigt. På det igen imorgon och då får jag tänka på blodsockret och att äta långsamma kolhydrater och fibrer innan. Sånt påverkar. Jag är långt ifrån förra årets storform men jag satsar friskt framåt och roligt är det. 

Vill man spana in några av de filmer jag gjort under trimarbeten den senaste tiden så kan man klicka HÄR. Nu har jag fått fjong på alla trimpälsar som jag jobbar med och alla är faktiskt på rull. Tom den lilla dvärgschnauzervalpen, som tyckte att jag var helt absurd som ville kamma hennes ben första gången, har fått rull på pälsen. Inget av detta skulle vara möjligt utan ägare som litar på mig och processen. Jag har också några äldre hundar på trimmet, en som helst vill sitta och som det är svårt att handklippa bakkärran på pga det. Där går jag i tankar att det nog vore bäst att bara raka hela vägen nedåt, för att hundens välmående måste komma i första hand. Det är nog också bäst om hunden kommer i samband med att den fått sin spruta mot smärta. Varje ålder kräver sina anpassningar och välmående kommer före fåfänga.