Symaskiner och stadsbesök, nästan statsbesök från Gotland :-) 

Idag hade jag stora förhoppningar på att hitta "Den ultimata symaskinen". Jag har provsytt en Janome Easy Jeans, en Janome HD9 och en Janome Horizon någonting. Ingen av dem klarade av att sy igenom dubbla lager av hundkoppel utan att trassla. Jag har världens trevligaste symaskinsförsäljare, en affär jag återvänder till om och om igen. Jag köpte min första symaskin där för ca 30 år sedan och har varit dem trogen sedan dess. De maskiner jag köpt själv är overlocker och covermaskiner från Baby Lock. Alla mina hushållsmaskiner har på något magiskt och konstigt sätt ramlat över mig i form av begagnade exemplar och jag har liksom aldrig fått välja hushållsmaskin själv. Idag skulle det ske, men det gick nog åt skogen. Anledningen är att jag tänkte att om jag köper en WOW-maskin som är lite industriell så borde den kunna sy grymt tjocka lager med specialtråd i både över och undertråd, samt alla mina "vanliga grejor". Så här långt har det inte gått som jag hoppades, men de härliga ägarna till Stockholms Sycenter ska fortsätta undersöka vilken maskin som kan klara det jag önskar. Jag är dock ruggigt imponerad av Easy Jeans. Så länge den fick jobba med vanligt tyg så tuggade den sig igenom MASSOR av lager med tyg utan problem. Den liksom FORSERADE tyget och lämnade snygga sömmar. Det är en riktigt bra maskin för pengarna. Den klarade dock inte hundkoppel med invävda gummiband. Jag står i begrepp att sy ett nytt vindskytt i kapell och plastruta till verandan och det hade varit gott med en maskin som fixar det. Tror dock att min gamla Bernina tuggar sig igenom det också . Ett stort tack till Ulrika och Laura på Stockholms Sycenter för superservice. Jag återkommer såklart. Jag kan varmt rekommendera dem om man går i tankar att köpa en symaskin.

I veckan som gått har jag sålt av gamla trotjänare. Mammas gamla Elna, en fantastisk maskin som är i metall rakt igenom, inget plastskräp som det inte är någon ide att fixa med. Den kommer att överleva in i nästa generation bara den får olja och kanske lite "kärlek" som det heter. Jag har också sålt min farmors gamla Singer. Den köpte hon ny på tidigt 80-tal och tyvärr gick hon bort relativt kort därefter. Maskinen servades och har sedan dess stått. Jag har sytt någon söm på den, men eftersom jag har lite andra maskiner så är det mest de som fått gå. Förra året sålde jag av en annan gammal Elna, som jag fyndat på Tradera för 175:- och sytt två kapell på. Någon frågade mig hur många symaskiner jag har, fråga inte. Nu har jag iaf färre. Och jag misslyckades med att köpa på mig en ny idag. Man vet att man är symaskinsknarkare när man klurar på vad man ska sy för något för att få köpa en ny kul maskin. Jag var inne på en Sashiko för att det vore så kul att få sy enligt den japanska tekniken när man lagar och stickar ihop tyg, men har lagt ner den tanken ett tag. En maskin har jag prånglat på min dotter Moa också så den räknas inte som min längre. Den var en riktig värstingmaskin på 80-talet, en Ferrari liksom. Den är däremot ett plastskräp och Danne har lagat den flera gånger. Varje gång har vi sagt att nästa gång så åker den .... Still going typ strong. Men nästa gång den krånglar får Moa en Bernina istället.