Symaskiner och stadsbesök, nästan statsbesök från Gotland :-)
Idag hade jag stora förhoppningar på att hitta "Den ultimata symaskinen". Jag har provsytt en Janome Easy Jeans, en Janome HD9 och en Janome Horizon någonting. Ingen av dem klarade av att sy igenom dubbla lager av hundkoppel utan att trassla. Jag har världens trevligaste symaskinsförsäljare, en affär jag återvänder till om och om igen. Jag köpte min första symaskin där för ca 30 år sedan och har varit dem trogen sedan dess. De maskiner jag köpt själv är overlocker och covermaskiner från Baby Lock. Alla mina hushållsmaskiner har på något magiskt och konstigt sätt ramlat över mig i form av begagnade exemplar och jag har liksom aldrig fått välja hushållsmaskin själv. Idag skulle det ske, men det gick nog åt skogen. Anledningen är att jag tänkte att om jag köper en WOW-maskin som är lite industriell så borde den kunna sy grymt tjocka lager med specialtråd i både över och undertråd, samt alla mina "vanliga grejor". Så här långt har det inte gått som jag hoppades, men de härliga ägarna till Stockholms Sycenter ska fortsätta undersöka vilken maskin som kan klara det jag önskar. Jag är dock ruggigt imponerad av Janome Easy Jeans. Så länge den fick jobba med vanligt tyg och tråd så tuggade den sig igenom MASSOR av lager med utan problem. Den liksom FORSERADE tyget och lämnade snygga sömmar. Det är en riktigt bra maskin för pengarna. Den klarade dock inte dubbla lager hundkoppel med invävda gummiband. Jag står i begrepp att sy ett nytt vindskydd i kapell och plastruta till verandan och det hade varit gott med en maskin som fixar det. Tror dock att min gamla Bernina tuggar sig igenom det också . Ett stort tack till Ulrika och Laura på Stockholms Sycenter för superservice. Jag återkommer såklart. Jag kan varmt rekommendera dem om man går i tankar att köpa en symaskin.
I veckan som gått har jag sålt av gamla trotjänare. Mammas gamla Elna, en fantastisk maskin som är i metall rakt igenom, inget plastskräp som det inte är någon ide att fixa med. Den kommer att överleva in i nästa generation bara den får olja och kanske lite "kärlek" i form av service ngn gång då och då. Jag har också sålt min farmors gamla Singer. Den köpte hon ny på tidigt 80-tal och tyvärr gick hon bort relativt kort därefter. Maskinen servades och har sedan dess stått. Jag har sytt någon söm på den, men eftersom jag har lite andra maskiner så är det mest de som fått gå. Förra året sålde jag av en annan gammal Elna, som jag fyndat på Tradera för 175:- och sytt två kapell på. Någon frågade mig hur många symaskiner jag har, fråga inte. Nu har jag iaf färre. Och jag misslyckades med att köpa på mig en ny idag. Man vet att man är en symaskinsknarkare när man klurar på vad man ska sy för något för att få köpa en ny kul maskin. Jag var inne på en Sashiko för att det vore så kul att få sy enligt den japanska tekniken när man lagar och stickar ihop tyg, men har lagt ner den tanken för ett tag. En maskin har jag prånglat på min dotter Moa, så den räknas inte som min längre. Den var en riktig värstingmaskin på 80-talet, en Ferrari liksom. Den är däremot ett plastskräp och Danne har lagat den flera gånger. Varje gång har vi sagt att nästa gång så åker den .... Still going typ strong. Men nästa gång den krånglar får Moa en Bernina istället. Jag har visst två sådana också av ngn anledning. Det var något med ett vrakfynd och sen gick det som det gick.
Egentligen skulle jag ha åkt till Västerås imorgon och tävlad med Babsan, men jag har faktiskt dragit i handbromsen och bestämt mig för att vila denna helg. Det har helt enkelt blivit lite för mycket ett tag. Det är hektiskt på jobbet och jag behöver återhämta mig för att orka terminen ut. Slutet på skolåret är alltid en utmaning med nationella prov, betyg och jag drivs av en önskan att hjälpa alla elever i mål, så gott jag kan. Så imorgon blir det inget ringspring utan snarare långpromenad med hela min älskade PS-liga. TippTapp har varit med inne i Tokstan idag och hon klarade det bra. Det är en väldigt jobbig miljö med Stockholm City en lönefredag, men hon kunde klara att ha kontakt med mig nästan hela tiden. Hon kommer att sova som utslagen ikväll och inatt. En hund som växer upp i flock får inte samma träning som den som växer upp ensam med sin ägare.
Det är bara att konstatera att det var tokigt att tänka att tre hundar skulle vara en promenad i parken, iaf om det är en person som ska träna dem och jobba heltid samtidigt. Om någon frågar mig så skulle jag säga att två hundar är perfekt, iaf för mig. Det hade jag klarat att träna och hålla koll på pälsar på den nivå jag önskar och tycker att våra bästa vänner förtjänar. Sen får jag erkänna att man inte måste vara så nördig med pälsvården som jag ofta är. Det viktigaste för en hund är att den får komma ut och får mental stimulans och att hälsovården med tassar, tänder, öron och kontroll av armhålor rullar på med täta intervaller.