Pink dog show
Igår var jag på Pink Dog Show med Babsan och samtidigt var Clip (Alert 'n' Brave Black Bargin) på en annan utställning. Clip var dagens stjärna och blev BIS 4. Som uppfödare blir man väldigt glad över alla besked om att valparna är uppskattade och älskade och dagens besked var lite extra roligt. Clip var fantastisk och visade verkligen framtassarna. Han är social och framåt och det ska bli så roligt att få träffa honom framöver.
Babsan var också väldigt duktig på sin utställning, fick väldigt fin kritik och blev BIR valp. Miljön var tuff med mycket hundar och ljud och det var väldigt trångt. Den första nya upplevelsen var underlagen. Hela hallen var belagd med för henne nya underlag. Dels var det någon slags presenning, konstgräs i ringarna, byggplast i en del och i mitten var det ännu ett material. Efter de första tassarna på mattan var hon obrydd med underlaget och tassade på. Det var mycket att förhålla sig till men hon klarade det fint. I ringen levererade hon väldigt bra. Hon travade glatt och ställde upp sig fritt och erfaret. Svansen gick som bara den och domaren berömde henne. I finalen tog dock krafterna slut. Hon är ung, hade rest långt och bott med mig som inte är hennes riktiga matte, bott med Baggis, som hon inte känner och åkt bil och sen miljön på det. Hon sprang in och var följsam men gnistan och svansviftandet var inte på topp. Jag är så nöjd med henne och det är en mycket trevlig liten tik. Hon är kärleksfull och glad, en riktigt liten solstråle. Nu får Maria och jag prata ihop oss om när vi tycker att hon ska debutera på riktigt. Hon har tre inoffare med sig i bagaget och börjar lära sig jobbet. Jag har ju varit lite off från utställandet ett tag men den här utställningen var faktiskt roligt. Kanske hittar jag dit igen.
Nu är vi hemma på ön igen, Babsan är hos sin matte Maria på Pinnsveins och jag är hemma med Baggis och mina tikar. Baggis och Ybbe utbyter ännu kärleksfulla läten och blickar så peak hour är ännu kvar. Suck! Min dotter Moa har varit en raring och haft hand om tjejerna i helgen. Vi hoppades att det skulle vara över nu, men där gick vi bet. Tapper har ännu inte peakat så jag gissar att nästa helg blir extra spännande.
På utställningen träffade jag också PS-killen Hadock med matte. Hadock är en spännande kille, som har två svarta föräldrar och är ett barnbarn till min PS-hane Friends for All Baghera (Baggis). I Baggis första kull, med en svart tik, kom det ett gäng svarta valpar varav en var Pinnsveins Kavat. Kavat är pappa till Hadock och mamma till Hadock är Maysan (SEUCH, DKUCH Pinnsveins Mazikeen). Maysan har även hon PS ett par led bakåt i stamtavlan, (Argenta's Zaerskild). I kullen Hadock kom i fanns det alltså både svarta valpar och peppar och salt. Hans päls är mycket bra och har en utmärkt blandning av peppar och salt. Hadock har AA-höfter och fria armbågar (SKK). Jag hade förmånen att få visa honom i gruppfinalen och han var helt oberörd av miljön, pigg och livlig, med mycket go och "härkommerjag". Hadocks stamtavlenamn är Pinnsveins Onassis.
Temat utavling är mer aktuellt än någonsin och om man vill avla ut med svart behöver man "gå igenom" en generation med svarta avkommor innan man kommer tillbaka till PS. Det tar alltså längre tid att avla ut PS med svart och få PS än tvärt om eftersom svart är dominant. I den här kullens PS-individer är jobbet redan gjort och om man parar med en PS utan svart bakåt i stamtavlan så får man PS med nytt blod i form av de svarta individerna som inte finns i PS-stamtavlorna. Jag skulle säga att det är intressant ur ett hälsoperspektiv för rasen.
