Nytt trick

Vi jobbar vidare hemma i trädgården. Jag såg en hund som gjorde en volt i fotgående och tänkte wow vad häftigt. Igår började vi öva tricket, med godis såklart. Tapper och Baggis var superpåhugget. Ikväll när det blivit svalare ska vi repetera. Vi har också tränat apport, även om de bara tycker att vi leker kasta och hämta bollen. Den som är närmast att lämna av i handen är TippTapp och nu har jag köpt en ny kongleksak. Den ser ut om en avlång boll, eller som en bowlingkägla. Tyvärr har den inget pipljud men väl ett snöre i ena änden som jag kan dra i för att de ska vilja hålla kvar den i munnen. Det är ett knep jag läst att folk tar till med hundar som inte har det rätta greppet om apporten. Jag får nog räkna med att detta är en lång process att jobba med apporteringen. Det hade varit lättare med en retriver kan man tro. Arbetsviljan är dock på topp och roligt har vi. 

Vaksamhet

Något jag reflekterade över är hur hundarna reagerar annorlunda när de är i flock och när människor man möter bryter förväntade mönster. Jag gick med hela gänget över parkeringen borta vid vår flygplats och var på väg hem. En man på longboard kom åkandes mot oss och frågade om han fick hälsa på hundarna. Oreflekterat sa jag ja och hundar var glada och gick direkt fram och skulle hälsa. Något med mannen avvek, jag såg att ögonen var röda och rörelsemönstret stämde inte. Någon av hundarna sa ifrån att den här människan var avvikande och potentiellt farlig. Eftersom de är en flock så kommunicerar de med varandra och kan samarbeta. För mig som flockledare var det direkt läge att ta över och samla ihop dem till mig och avlägsna oss. Som matte har man ett ansvar för alla situationer och jag borde tänkt i flera led redan innan och funderat över vad en rödögd man i säckliga kläder gör ensam på en flygplatsparkering bland de långtidsparkerade bilarna. Hundarna kände snabbt att något var fel och de hade säkerligen rätt. I ett sånt läge ska man lita på sina hundars instinkter och inte försöka rätta dem eller påtvinga något. Schnauzer är avlade för att vakta gård och hem och det är instinkter vi måste respektera och faktiskt uppskatta. Baggis har en son som tidigare bodde i Stockholm och sonen har flera gånger varit med i potentiellt farliga situationer och varit ett utmärkt vaksamt stöd för sin familj. Även Zenvo the Schnauzer har skrämt bovar på flykt i storstan. Jag uppskattar mina hundar och känner mig alltid trygg när jag har dem med mig. Min hane Baggis är absolut den som imponerar mest eftersom han är störst och låter högst, men jag undrar om det inte är Ybbe som skulle försvara familjen först om det kom till en skarp situation. Jag tror att TippTapp har plats som larmare och löpare. Hon befinner sig oftast längst ut i "fronten" och de äldre dyker upp lite senare och kliver in vid behov. De har liksom olika roller i flocken. 

Värme

Nu när det är riktigt varmt här på ön så går vi promenader tidigt eller sent på dagen. TippTapp svalkar av sig med ett dopp i fontänen och är nöd med det. Hon hade kunnat kliva ner i poolen men verkar inte alls sugen på det. Tror hon tappade sugen för simning efter att hon fått vattensvans förra året när hon tog simborgarmärket.