Jönköping med Baggis och Babsan

I helgen har vi tagit oss an Agria Dog Show i Jönköping. Efter att ha pratat med Baggis uppfödare så anmälde jag även Baggis, så nu har han debuterat i veteranklass. Annika, kennelmamma på kennel Friends for All, visade honom och det såg fantastiskt ut. Han är verkligen mäktig Baggis, så stolt och maffig i sin totala närvaro. Ja ni hör ju, jag älskar honom. Han är helt enkelt fantastisk. Imorgon när jag landat hemma ska jag försöka göra en film så ni får se. Annika visade honom jättefint och han drev verkligen på inne i ringen. Jag var lite olycklig över att jag inte trimmat honom helt färdigt och jag tycker väl att jag låg två veckor efter i schemat för att få honom i perfekt skick. I torsdags innan vi åkte hade jag det sjukt stressigt och han inte gå igenom honom vettigt. Som lök på laxen så dansade han som en prima ballerina på trimbordet, ja han kände nog min stress. Jag fick tillfälle att putsa av lite hjälpligt i går morse och det blev helt ok. Första dagen blev han andra bästa hane och bästa veteran. Andra dagen blev han fjärde bästa hane med exellent, CK och ett veteran-cacib. Nu får vi se om han återvänder till ringen någon gång till, men egentligen är det ju bortkastade pengar. 

Lilla Prinsessan Babsan börjar ta sig, från att bara tassa runt i skogen och gå snyggpromenaden vid Högklint så börjar hon bli rätt berest och klarar av allt mer tuffa saker. Jag brukar säga att ettåringar inte är särskilt snygga, men Babsan är rätt snygg för att vara en ful ettåring, om ni förstår hur jag menar. Hon kommer att bli toppen och för att vara ett år, nästan, är hon riktigt fin. Inomhusutställningar är en tuff miljö och resorna från ön är också en faktor som gör att det blir extra jobbigt att ta sig iväg. Lyckos alla som bara behöver sätta sig i bilen och åka. Babsan sover som en avsvimmad bredvid mig nu och med sig hem har hon till all lycka och glädje två svenska cert och två junior cacib. Det är verkligen jättekul! Så nu behöver hon egentligen inte ställas ut något mer i Sverige innan hon blir två år. Nu får jag och matte Maria samtala om vad vi vill. Kanske ska vi satsa på någon Nordic, kanske åker vi något mer utomlands, eller så strövar vi vidare på Gotlands klintar och stränder fram till nästa år. Det är mycket hon har lärt sig på de här resorna som vi gjort och det är en mycket mer konfident hund jag har haft med mig denna resa än den första resan. Jag har valt att leka och busa med henne och det har nog bidragit till att hon tyckt att det varit kul. Det har såklart varit lite på bekostnad av att hon blivit lite väl sprallig och gått upp i gallopp i ringen och inte riktigt visat sig så väl som man kan önskat. Jag har dock prioriterat att hon ska ha kul och känna lek och glädje framför att hon ska gå som på räls. 

I skrivande stund har jag en halvtimme kvar innan båten går i land i Visby. Jag har gjort mitt prepp-jobb inför morgondagens lektioner på båten och matte Maria har lovat att hämta Prinsessan Babsan vid hamnen. Det underlättar för mig, som ska upp tidigt imorgon och leverera på jobbet. Nu dröjer det bara en vecka innan vi ska ut på något igen och då är det dags för Gotlands vackraste hund och både Babsan och syrran Tapper ska vara med.