Mycket piggare, men inte okej

Nu har det gått fem dagar och jag börjar känna mig lite mer okej i kroppen. Det är många år sedan jag genomgick kirurgi och sövning senast och visst märks det att man blivit äldre. Husse har varit bussig och gått med hundarna. Idag är det inoff på Gotland och jag inväntar ivrigt resultaten då Maria ska visa Babsan. Jag fick en bild på Babsan igår och hon glänste som en svart opal. 

Eftersom jag inte får lyfta eller anstränga mig så är det knepigt att gå ut och gå med hundarna, nästan omöjligt, men jag har kommit på att om jag tar dem en och en och har kopplet snurrat runt midjan så går det att gå en liten försiktig runda. Däremot så utsätter jag mig inte för att gå med den lilla Tokan. Hon måste in på kurs och lära sig, eller om det är matte som måste lära sig, att uppföra sig klokt. 

När matte inte är okej är hundarna noga med att vara nära och jag antar att jag egentligen borde putta ner dem och visa att Team Leader är stark och okej och att de inte behöver skydda och vara nära, men faktum är att det är tröstande att ha dem nära. Däremot så är det viktigt att de inte hoppar och skuttar och gör så att såren går upp eller skadas. 

För att lägga lök på laxen så har Ybbe påbörjat ett löp och på tisdag så börjar vi närma oss den tid då Baggis börjar tycka att det är dags att köra en "försäkerhetsskullspåsättning", alltså ett litet skjut som sannolikt inte leder till valpar men som utförs för säkerhetsskull och som en liten sjysst service till dam och kennelmamma. Den killen missar INGA avgångar, så jag har redan börjat separera dem när jag inte har dem under direkt uppsikt. Från dag nio/tio är han GAME och det finns inget utrymme för misstag om man inte vill ha en kull med prefixet "Hoppsan". Tjyvparningar som leder till valpar är ingen seriös avel, men någonstans är vi bara människor som kan snubbla, göra fel och missa. Det är mänskligt att fela och gudomligt att förlåta, men jag sätter mig ändå på båten till ön på tisdag och lämnar över Ybbe till min dotter som lovat att vara löptiksvakt. Fram till dess jobbar jag med höga grindar och hökblick, tur att jag piggat på mig lite.