Att ha hund kostar pengar, men det är värt varenda krona. Varje dag lyses upp av trogna kamrater som blir genuint glada när jag kommer hem, kommer och gosar på morgonen när jag signalerat att jag är vaken. När jag säger "nu går vi och lägger oss" så blir det en liten parad och alla går i gåsmarsch in i sovrummet och intar sina platser. Baggis har sin givna plats precis nedanför min säng, högst upp vid huvudändan. Där har han legat sedan han kom för snart åtta år sedan. Ybbe har sin plats precis nedanför Baggis bädd, men har börjat välja bädden i hörnan. Fröken TippTapp sover i sängen. Länge hade jag bestämt att jag inte skulle ha någon hund i sängen, men med denna tredje gick det inte att värja sig längre. 

En schnauzer beskrivs som en enmanshund, envis och inte för alla, men jag vet inte om jag tycker att det stämmer så där perfekt. Jag skulle säga att de är tillgivna och kärleksfulla för familjen men avvaktar en smula för främmande. Mina hundar hälsar på och accepterar främmande, men älskar familjen. Våra labradorer älskade alla människor direkt. Schnauzern beskrivs också som lite jobbig och ganska intensiv. Jag tycker att de oftast är ganska lugna inomhus men har fullt ös utomhus när vi ska ut på tur.