Igång igen

Nu är jag lite mer igång igen och bokar in mina gamla och några nya kunder på trim. Jag har lite nya raser på ingång och det känns kul. Senast plockade jag en ny tax och ägaren var väldigt noga med att hunden skulle plockas och INTE klippas. Han berättade att den andra ägaren var väldigt noga med utförandet och att det klippts en del hos tidigare trimmare. När väl hunden var på bordet kunde jag konstatera att det var lite mjukt under hunden, alltså långa bröstet, men att det var plockbart. Kroppen, huvud och öron gick fint att dra och med bra lager, men hunden visade tydligt att ben och långa bröstet var jobbigt. Lite jobbigt kan det få vara som trimhund, men det finns gränser. Jag plockade det mesta på långa bröstet och en del på tassarna, men bestämde mig för att avsluta när hunden visade att den inte accepterade mer. Som trimmare är det ibland en balansgång för hur lång tid det får ta och hur mycket man kan ta som trimmare i form av hugg. När man möter hundar som är lite svåra att hantera så måste ändå hanteringen gå att genomföra på ett sätt som inte innebär någon risk för vare sig trimmare eller hund och det ska inte vara några otrevligheter för någon part. Som hundägare behöver man ha förståelse för att hanteringen tar längre tid, blir dyrare och inte med samma resultat, om man har en svårhanterlig hund. Ägaren till den här taxen förklarade sig ändå nöjd och jag hoppas att det är så. Eftersom det var viktigt att hunden inte klipptes någonstans så lämnade jag helt enkelt tassarna som de var. För min del kändes det otillfredställande att lämna tassarna odragna, men samtidigt så var det faktiskt inte läge att dra hela vägen. Jag gissar att samma sak hänt tidigare och att det är därför den klippts. Kanske om man lämnar in på en större salong och det kan vara två trimmare som hanterar hunden, en som håller i "den vassa delen" och en som drar, men vad händer då rent mentalt med hunden?