En aktiv ras
Ni som har följt mig ett tag vet att jag köpte Baggis för att få balans i livet, för att bli mer aktiv och få ett friskare liv. Jobbet hade tagit över och jag bestämde mig för att ta en ny riktning i livet. Det som kanske inte alla vet är att jag 2004 fick bröstcancer och eftersom jag samtidigt var gravid fick jag vänta till efter att vår dotter föddes med att få cellgifter. Alla som haft eller levt med cancer vet att man, eller jag iaf, efter det aldrig blir riktigt frisk, iaf inte mentalt. Sjukdomen sitter kvar mentalt som ett spöke och den friskaste dagen är dagen då man fått ett OK på mammografin, sen går det utför igen till nästa mammografi. Att röra sig och äta rätt är bra, men inte alltid det lättaste. Att han en schnauzer underlättar då de behöver och kräver rörelse och det har jag verkligen fått in i mitt liv.
Jag har alltid önskat att jag kan löpträna och har tidigare försökt men inte lyckats. För att mina hundar ska få utlopp för sitt behov av att löpa har jag börjat cykla med dem och de gillar det verkligen. Min yngsta hund visar tydligt att hon vill att vi ska löpträna och alla hundarna älskar när husse springer med dem. Igår vågade jag testa för första gången och japp, jag har träningsvärk idag, men också en känsla av mersmak. Jag kan bara springa intervaller, men det kan vara en början. Kanske, sannolikt, blir jag då också en mer rolig matte, en matte som bidrar med lite överraskning och nya uppdrag. Kanske är det något jag fortsätter med. Jag ska iaf testa några fler gånger.
#schnauzer #aktivfritid #standardschnauzer #mellanschnauzer #fuckcancer #springamedhund