10 juni

Man kan inte se sig mätt på lilla Beppe och jag njuter för fullt av honom. Han är en väldigt behändig valp. Vi har ett underlägg liggande i ena änden av vardagsrummet, där valphagen var tidigare, utifall att jag inte skulle vakna när han piper på morgonen, men det har varit få olyckor. Han är så duktig på att säga till och man ser när han börjar snirkla runt och släpper man då ut honom så är det utomhus han gör. Han sover såklart hos oss i sovrummet numera och är en fullt integrerad del av familjen. Man blir inte en bra hund om man inte får vara med. Alla vuxna hundar busar med honom och störst respekt har han för bonusfarsan, men även de busar ihop. Mest medgörlig är syster Tapper, hon låter honom tom äta ur hennes matskål. Ybbe leker också med honom och uppskattar verkligen att han en av sina små kvar hemma. Gränsen passerades däremot i går kväll när Ybbe låg och vilade på divanen i godan ro och Beppe bokstavligen klättrade rakt över henne och gick på hennes huvud. Då gick topplocket och Beppe fick veta vad som gällde. Tänder visades och basrösten kom fram och Beppe fick lära sig att när mamma sover får man inte klättra på hennes huvud. Trots att han är lös och kan gå var som helst i huset när vi sover stannar han med oss och har ännu inte, peppar peppar, bitit sönder något. Han har något av en dragning till skor, men det handlar mer om att riva runt med skosnörena än att knapra sönder dem. Som sagt en väldigt behändig och glad valp. Han är väldigt älskad, en riktig solstråle. 

Ett par tikbrallor har jag hunnit sy färdigt och lägga på posten och nu när jobbet snart är över så kan jag sy mer. Jag har varit och hälsat på Babsan på kennel Pinnsveins och det är alltid lika roligt. Babsan stojar och är glad när jag kommer och Maria håller såklart pälsen i toppskick. Det ska bli roligt när vi kan börja visa henne.